Intranät vs. socialt intranät

Den viktigaste anledningen att ha ett intranät är att sprida viss grundinformation i organisationen. Detta brukar inkludera arbetestid/ledighet, personalhandbok, blanketter/mallar, telefonlista. Detta kompletteras ofta med nyheter som är såväl centrala som lokala. Innehållet i intranätet underhålls normalt av en eller flera redaktörer.

Fördelen med det traditionella intranätet är att informationen är kontrollerad och korrekt. Nackdelen är att intranätet tenderar att bli ganska statiskt vilket leder till en lägre besöksfrekvens.

Vad tillför ett socialt intranät?

Det sociala intranätet ger användaren möjlighet att själv dela information såväl med hela organisationen som utvalda grupper. De två enklaste sätten att dela information är via filer och statusuppdateringar.

Vilket problem löser möjligheten att dela filer?  Genom att dela filer, ge användare tillgång att redigera och söka så kan redan utfört arbete återanvändas vilket ger en påtaglig effektivisering.

Vilket problem löser statusuppdateringar?  Genom att med en eller två meningar berätta vad hon gör, vilka problem hon sprungit på och vilka problem hon löst får andra i organisationen möjlighet att lära och inspireras.

Filer, statusuppdateringar (och flera andra funktioner som det sociala intranätet erbjuder) skapar ett nyhetsflöde. Detta flöde fungerar som ett komplement till veckovisa avstämningar för projekt och avdelningar.

För att nyhetsflödet ska bli relevant gäller det att skapa ett filter för vad som ska visas. Genom att knyta personer till sitt nätverk blir uppdateringarna anpassade för användaren vilket direkt ökar relevansen.

Gemenskaper/Projektrum

Samarbete är en mycket viktig funktion i dagens intranät. Att kunna sätta samman grupper av användare kring ett projekt där filer, diskussioner och löpande dokumentation samlas skapar ett effektivt sätt att driva arbetet. I projekt brukar det finnas behov av att fördela och följa upp aktiviteter.

Längre fram kan dessa gemenskaper skapas kring tvärorganisatoriska ämnen vilket gör att personer som sitter skilt organisatoriskt eller geografiskt på ett enkelt sätt kan dra nytta av varandras arbete.

Svåra funktioner

Wikis, bloggar och sociala bokmärken är funktioner som ytterligare kan komplettera såväl den personliga som gemenskapers informationsspridning, men detta är något som lämnas åt de mest socialt aktiva.

Wikis – för levande dokument där flera personer kan redigera innehållet på ett kontrollerat sätt.

Blogg – dagbok där tankar kring ett visst ämne kan utvecklas. Kan även användas för att driva ett publiceringsflöde (ex vis Nyheter).

Sociala bokmärken – dela intressanta bokmärken

Ryggrad – profiler

Ryggraden i ett socialt intranät är användarna och deras profiler. Det är profilen som kopplas till såväl status, delad information och aktiviteter. Profilen kan hållas uppdaterad av användaren och såväl skriven information (expertis, utbildning, erfarenheten) som vilken information användaren delat är sättet som andra i organisationen hittar rätt person. Det sociala kretsar kring personen och plattformen gör samarbete möjligt oberoende av såväl tid och plats.

Andra om Sociala intranät IDG, IDG, IDG, IDG, SvD
Share on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookEmail this to someone

En kommentar om: “Intranät vs. socialt intranät

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *