Vad är en kunskapskrock (och varför är det Sveriges räddning)?

Det finns de som hävdar att den intressantaste informationen inte sprids på kalenderbokade möten. Kan det verkligen vara så? Skulle en informell diskussion i väntan på den trendiga kaffeautomaten kunna vara bättre än alla dessa möten och varför är det i så fall så?

Svaret är naturligtvis ja (varför skulle jag annars skriva det här) och här är en kort förklaring hur vi tänker.

Vi kallar det för kunskapskrock. När du helt plötsligt får information (som du inte sökt) som på något sätt får rätt pusselbit att falla på plats. Helt plötsligt vet du hur problemet ska lösas.

Ofta sker de bästa kunskapskrockarna när du utbyter idéer med personer som normalt inte går på samma möten. När du hör någon annans tankar eller problem kan det mycket väl var början på komma din egen lösning på spåren.

Steve Johnson har skrivit en hel bok om det här och den sammanfattas väldigt bra i den här korta presentationen från RSA Animate. Det Steve kallar ”hunce” (föraning skulle kunna vara ett svenskt ord) är den halva idén som ska krocka med en annan ”hunce” för att skapa de nya innovativa idéerna.

 

 

Eftersom dagens företag inte längre skapas ur effektiv produktion och know-how så visar undersökningar att innovation är den mest eftertraktade ledaregenskapen .

De framgångsrika företagen är de som inom sin nisch leder innovationsprocessen. Det finns uppenbara exempel (men eftersom jag normalt inte skriver om A…e så tänker jag inte göra något undantag just idag), men det här är något som också märks inom framgångsrik svensk industri.

Vi kan och bör inte konkurrera med pris. Framgången ligger istället i att skapa nya värden genom innovation. Därför måste det finnas utrymme för kunskapskrockar.

Share on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookEmail this to someone

En kommentar om: “Vad är en kunskapskrock (och varför är det Sveriges räddning)?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *