Sociala intranäts praxis

Ägnade dagens första timme åt att läsa rapporten ”Det sociala intranätets praxis” och försöker sätta fingret på disonansen i rapporten, varför jag inte håller med om det som står där. Det borde jag ju rimligen göra.

Det som sägs om förändring skulle kunna sägas om alla typer av förändringar – många delar är inte alls specifika för sociala intranät. Exempelvis ”men för att lyckas med ett [ditt projekt här] krävs såväl särskilda insatser inom utbildning och information samt uthållighet och tålamod.

Jag saknar en värdering om det som sägs är generellt eller specialfall. Det här är förövrigt ganska typiskt för allt som skrivs om sociala medier. Eftersom det ännu inte finns någon ”best-practice” för exempelvis marknadsföring via sociala medier så bygger mycket av diskussionen på ett fåtal specialfall där ett och annat företag lyckats (hur man nu mäter det – det är också en fråga som verkar förbli obesvarad).

I rapporterna som refereras så är några få personer med väldigt många gånger, exempelvis Cook (30 gånger) och Afee (18 gånger). Afee’s rapport är skriven för flera år sedan. Det känns som den med dagens kunskap slår in väldigt många öppna dörrar och bitvis inte tillför annat än ett gammalt teoretisk resonemang. Det som är intressant är inte hur det skulle kunna vara utan att istället ta fram specifika rekommendationer för hur ett socialt projekt ska prioriteras.

 

Det som är viktigt är naturligtvis att förstå att hur ett införande ska genomföras. Framförallt handlar det om att förstå den förändring i kultur som ett socialt intranät skapar. Att gå från toppstyrda informationshierarkier till ett system där du istället blir värderad för vad du delar/skapar gör att många kan känna sig hotade. Det här är klassisk förändringsledning, att identifiera vinnare och förlorare i förändringsprocessen för sociala intranät.

Ett lyckat projekt kan inte bygga på andras specialfall. Här krävs en erfarenhet och helhetssyn som jag ofta tycker saknas ”sociala” projekt. Det är också viktigt att förstå att okunniga användare oftast skriver rätt dåliga specifikationer. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt få erfarenheten som du sitter med om fem år. I mitt/vårt arbete tycker jag runda-bordssamtal med globala experter (från exempelvis IBM och våra kunder) har varit det mest betydelsefulla i vårt arbete att bygga upp kompetens inom social kommunikation.

Jag har tidigare skrivit om vilka funktioner som ska prioriteras i ett socialt intranät och här förklarar vi lite varför.

Läs gärna rapporten och bilda dig en egen uppfattning, du hittar den här och här hittar du det Computer Sweden skrivit om rapporten. Här hittar du Afee´s rapport. Om du vill läsa något mer på bloggen så är det här en intressant artikel om socialt intranät.

Share on LinkedInTweet about this on TwitterShare on Google+Share on FacebookEmail this to someone

En kommentar om: “Sociala intranäts praxis

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *